Meet me halfway - Kapitel 8
2012-08-16 @ 22:05:12
Tidigare:
- Katy.. We have plans for tomorrow, sa jag och log otroligt fåningt.
- Do we?
- Yes, tomorrow at lunch we'll buy som food and after that take that with us to Louis. And after that on the eavning we're gonna have a barbecue on the beach with them!!! so nice, nästan skrek jag.
- Oh, I thought you said that Alisha would travel to us this weekend?
- Nope, she could'nt. Her parents said no..
-Katys perspektiv-
- Katy, hurry up.. We have to go to the market and buy some lunch!! skrek Mariah nerifrån.
- Yeeeah, take it easy, sa jag medans jag drog några sista drag med mascaraborsten.
Jag sprang ner för trappan till Mariah.
När jag kom ner så tog jag min väska. Mariahs ögon var fastklistrade på min kropp.
- Wow, stop looking at me as you are a boy and im'a supermodel, it's wierd.
- Yeah, but you look amazing! sa Mariah.
- You don't look that bad you either, sa jag.
Hon hade tighta korta jeansshorts och en tight Nirvana t-shirt.
Vi började gå till affären. Det var en kort bit.
Det tog bara fem minuter om man gick snabbt.
To: Liam Payne
''On the store now, what should we buy for lunch? Any suggestions? :P x''
From: Liam Payne
''Supprise us sweetpie ;) xxx''
Jag la ner mobilen med ett leende på läpparna efter Liams gulliga sweetpie sms.
Direkt när jag lagt ner den plingade det till igen.
From: Liam Payne
''It was Lou, haha.. Sorry 4 that! xx''
Jag orkade inte svara.. Killar kan vara så omogna ibland.
-Liams perspektiv-
- Lou, what was that good for? What if she gets angry on me now? sa jag upprivet.
- She can take a joke, I swear, sa Louis lugnande.
- If you say so.
Det knackade på dörren. Jag tittade med en blick på Louis om att han skulle öppna dörren, men han låg och lyssnade på musik i hörlurarna och kollade in i sin telefon. Jag suckade och ställde mig upp för att gå och öppna dörrnen. Jag ställde mig upp och strök ut mina byxor.
Jag öppnade försiktigt dörren och kollade upp på den som knackat på, och jag lät mina ögon stanna där.
Det var såklart Mariah och Katy, men Katy såg gudomlig ut. Typ som att hon var sänd direkt från himlen.
Hon hade tighta svarta jeans och ett vitt linne med Englands flagga tryckt på linnet.
- H-hi, var det ända jag fick fram.
Jag kollade upp i på hennes mörka hy, bruna långa hår och hennes stora bruna ögon.
Jag kollade bak på Louis, jag såg redan vad han hade ställt in sina ögon på, Mariah.
Hon såg ganska bra ut hon med.
Han kom snabbt fram till oss.
- Wow, my ladies, you look amazing. Come on in, sa han och gjorde en artighetsgest med handen in.
Båda steg in och tog av sig skorna som dom sedan ställde på skohyllan.
- We could'nt know what you liked, so we took pizza with us, hope it's ok? sa Katy.
- More than okey, I love pizza, fick jag tillslutfram.
˜
Vi hade precis ätit upp och alla var mätta och belåtna efter pizzorna vi delat.
Mariah ställde sig upp och började plocka av tallrikarna.
- No, I'll take care of that later, don't care about it. Now we can watch a movie before we go to the beach and have a barbecue, sa Louis.
- Sounds great if you ask me, sa jag glatt.
- Yeah sure, we can watch Twilight, sa Katy fort.
Både jag och Louis stönade.
- Noooooo, what about skip the girl-movies.. Let's take something that is more for a man, let's watch Toy Story 3, sa jag glatt.
- Yeah, that's a really bad movie, I think you have to be three years old if you wanna look at it, sa Mariah surt.
- I love Toy Story!!! nästan skrek Katy.
- So, Lou.. What about you, if you like the idea?
- Sure, Toy Story it is.
˜
Vi hade precis lagt oss ner i Louis dubbelsäng. Jag låg på höger kant och Katy bredvid mig. Sen låg Mariah och Louis bredvid varandra.
Meet me halfway - Kapitel 7
2012-08-15 @ 13:52:35
Tidigare:
From: Louis Tomlinson
''Oh, im so sorry if I wake you. Cause I'll guess your sleeping cause your not in school, otherwise, where are you and Katy? 
x''
x''nsTo: Louis Tomlinson
''Yeah, im sleeping.. Or, at least I did until someone waked me up, the thing is that me and Katy really are toooooo tired to go to school today, so we're sick today''
Även fast han väckte mig så blev jag glad att han smsade mig. Jag satte upp håret i en hästsvans och gick ut i vardagsrummet till Katy.
-Katys perspektiv-
Mariah kom ut till mig ifrån sitt rum.
- Did you sleep well on the couch? sa hon.
Jag hade inte sovit ett skit på soffan, det hade varit varmt och trångt. Jag vet inte varför jag sov här egentligen. Jag hade ju ett eget rum. Men för att skippa ett vad var det jag sa moment så sa jag.
- Yes, just brilliant, sa jag som ingenting.
- Haha okey, but anyway, Louis texted me. I asked where we are, sa hon glatt.
Jag hm:ade och zappade lite på tv:n.
Men eftersom jag tycker att sitta i pyjamas och vara lat en hel dag är så hemskt, man mår inge bra alls av det. Så jag hoppade in i en dusch. När jag var färdig så satte jag på mig ett par svarta, korta jeansshorts och en grå Hollister t-shirt. Jag blåste håret och la det över axeln och puffade till det.
Jag hade på mig lite mascara och solpuder.
Jag gick ut från toan beredd på att ge Mariah en hånande blick för att jag för en gångs skull var klar på toan före henne. När jag kom ut så möttes jag av en helfixad Mariah.
Hon hade mycket mascara, korta, korta beiga chinosshorts och en Converse axeltröja.
Hennes hår satt i en perfekt och fin hästsvans.
Jag stod och skådade henne från topp till tå, men väcktes ur mina tankar av att det knackade på dörren.
- Who can it be? Everybody should be in school now, right? sa Mariah undrandes.
Jag gick till dörren och öppnade den sakta, det första jag möttes av var ett par fina, bruna ögon.
Det var Liam och Louis som hade kommit hit.
När Mariah såg att Louis snabbade hon sig till ytterdörren.
- Oh, hi boys. Why are you here? Should'nt you be in school? sa Mariah.
- We wanna be ''sick'' togheter with you, sa Louis. Han sa ordet sick lite ironiskt och gjorde det tecknen med fingrarna när han sa det.
- Sure, come on in, sa jag och flyttade mig så dom kunde komma in.
Vi gick in i vardagsrummet och satte oss i soffan och pratade.
-Louis perspektiv-
Vi satte oss i soffan. Snabbt hoppade jag in bredvid Mariah och Liam bredvid Katy.
- So Liam, the first time we met you, you told us about a guy you know who's irish to, sa Katy glatt.
En tystnad svepte in i rummet.
Alla satt vi tysta utan att säga ett ord.
Jag tänkte att jag borde säga nåt. Precis när jag öppnade munnen började Liam.
- It was Niall, he died in car accident two years ago, började Liam.
Jag kände hur det klumpades i magen och jag började tänka på mina föräldrar som också dött i en bilolycka.
- Oh my.. Im so sorry. I thought it was cool that i talked about it cause you were pretty happy when you told us that your best friend was irish, sa Katy upprivet.
- Yeah, it's not your fault. I rather not talk about him. It still feels like he's gonna knock on my door anyday and ask me if I wanna join him on something, sa Liam och torkade bort den ensamma tåren som rann ner för hans kind.
Jag harklade mig och bytte samtalsämne helt. Jag vet att Liam verkligen inte gillar att prata om Niall.
För några år sedan så var jag, Liam, Niall och två andra killar, Harry och Zayn heter dom, vi var supernära varandra. Men Niall och Liam hade ett speciellt band mellan varandra. Dom var närmare varandra än någon annan av oss var.
Efter att Niall dött så var det bara jag och Liam kvar. Harry flyttade till sitt barndomshem Holmes Chapel, Cheshire, och Zayn flyttade till Bradford.
Jag och Liam hade precis stängt dörren efter oss och gick fram till hissen i Katy och Mariahs trapphus.
Vi klev sakta in i hissen och hissen åkte snabbt ner till våning ett.
Klockan var tolv på natten så för att inte väcka hela trapphuset så smög vi ut genom porten.
- Louis? Can I sleep over with you tonight? It's saturday tomorrow anyway so, sa Liam tyst.
- Yep, let's go to me. Im home alone, sa jag.
- You maybe can text Mariah and ask her if she and Katy wanna do something with us tomorrow? a Liam medans vi gick igenom portarna in till den stora villan där jag bodde.
- Yeah sure, sa jag och fiskade upp min mobil ur byxfickan.
To: Mariah :)
''Hi Mariah, me and Liam wonder if you and Katy wanna do something with us tomorrow? :)
Like, have a barbecue on the beach tomorrow in the eaving? Or something else! Louis x''jag oc
Jag la ner mobilen tillbaka i fickan. Vi kom innanför dörren, det var mörkt i hela huset. Jag sparkade av mig skorna i hallen och gick och tände.
Jag gick upp på övervåningen och hämtade typ fem/sex täcken och massvis av kuddar.
När vi var yngre och var här hos min farbror, när jag inte redan bodde här alltså. Så brukade vi skjuta ihop alla hans soffor och sova som i en koja och mysa upp oss med massa täcken och kuddar.
När jag skjutit ihop sofforna och lagt ner täcket så vibrerade det kraftigt i min ficka.
Jag halade upp min mobil och drog upp låsknappen.
From: Mariah :)
''Hi Louuuuuuu!!! Why not? It sounds like a lot of fun, me and Katy can come over to your house tomorrow and take some lunch with us. You don't even have to say yes or no. We will be at your place at lunch tomorrow! x''
-Mariahs perspektiv-
- Katy.. We have plans for tomorrow, sa jag och log otroligt fåningt.
- Do we?
- Yes, tomorrow at lunch we'll buy som food and after that take that with us to Louis. And after that on the eavning we're gonna have a barbecue on the beach with them!!! so nice, nästan skrek jag.
- Oh, I thought you said that Alisha would travel to us this weekend?
- Nope, she could'nt. Her parents said no..
Meet me halfway - Kapitel 6
2012-08-12 @ 00:33:29
Tidigare:
Louis knappade in koden till dom enorma grindarna på hans tomt.
Grindarna öppnades sakta. Vi gick genom tomten och in i huset. Jag har varit här otroligt många gånger. Jag och Louis brukade vara här och leka coola innan hans föräldrar dött.
När man kollade rakt fram när man kom in genom ytterdörren så kunde man se genom dom enorma fönstren poolen utanför.
Katy och Mariahs ögon var stora som golfbollar och hakan var nere i golvet.
-Mariahs perspektiv-
- See you later then, ropade både Liam och Louis bakom oss när vi gick.
Klockan var halv ett på natten när jag och Katy gick hemifrån Louis.
Varken jag eller Katy var särsklilt sugna på att gå till skolan dagen efter. Vi skulle inte klara av att vara så trötta en skoldag. Men vi hade trevligt med Liam och Louis. Dom är riktigt snälla. Inte som alla andra killar.
Jag och Louis satt och pratade hela kvällen, jag gav han mitt nummer och min adress. Hela köret.
Men vi gjorde inget mer än att jag fick en kram av honom och Liam när vi gick.
Det förväntade jag mig inte heller. Men allt kändes så underbart nu. Det känns som att om jag och Louis skulle hålla på så skulle allt bara gå för snabbt. Nej, då är det bättre att vi tar vara på det lilla vi har byggt upp och väntar med att hålla på tills det känns bra.
Vi kom innanför dörren in till våran lägenhet. Jag andades in den fräsha doften vi har i lägenheten innan jag tog ett steg in i den.
- Gosh, im so tired, but we need a really good excuse to why we didn't showed up yesterday or what I should call it, and why we wont show up today, sa jag samtidigt som jag gäspade.
- It's cool, I've already thought about that. We can just say that you didn't felt so good yesterday and that we had to check at a doctor today what it is, I mean, they won't wonder why Liam and Louis is gone cause the teacers don't understand that we spent our day with them.
- Haha you clever girl, sa jag medans jag tog fram min sovtröja och gick in på toan för att göra mig iordning.
Jag tog av mig dagens kläder och la dom i tvättkorgen inne i vårat lyxiga badrum.
Sen satte jag på mig min stora rosa tröja med ett reklamtryck på, satte upp håret i en slarvig bulle och tog bort allt smink jag bar.
Jag borstade tänderna, gick på toa. Sen var jag klar.
- Im going to sleep now, sa jag trött.
- Do that, I'll sleep in front of the TV tonight, goodnight, sa hon och kröp ner med en macka och ett glas juice i soffan.
Jag tog min mobil som låg på sängen och kollade om någon hade smsat. Jag hade faktist fått ett sms.
From: Louis Tomlinson
''Hi, I'd really had a good time today. Goodnight/ Louis x''
To: Louis Tomlinson
''Yes me to. We really have to do it agian :) Nightieee xxxxxxx''
Jag somnade direkt jag lagt ifrån mig mobilen.
Jag vaknade av att min mobil vibrerade högt bredvid mitt öra. Sakta tog jag mobilen och kollade vad klockan var.
Den var 11 på morgonen, vem vågar ens försöka väcka mig nu? Jag gick in och kollade vem som hade smsat.
From: Louis Tomlinson
''Oh, im so sorry if I wake you. Cause I'll guess your sleeping cause your not in school, otherwise, where are you and Katy? :) x''
nsTo: Louis Tomlinson
''Yeah, im sleeping.. Or, at least I did until someone waked me up, the thing is that me and Katy really are toooooo tired to go to school today, so we're sick today''
Även fast han väckte mig så blev jag glad att han smsade mig. Jag satte upp håret i en hästsvans och gick ut i vardagsrummet till Katy.
Meet me halfway - Kapitel 5
2012-08-11 @ 19:52:04
Tidigare:
Alisha var min och Katys allra bästa vän hemma i Mullingar, vi tre var med varandra jämt. Det måste vara tomt där för henne.
To: Alisha Marion
''Aliiiiiiiishaaaaaaa! Hi! Oh, I miss you sosososo much.. Yeah, come over this weekend It's a great and big appartment so you can take Carol with you to if u want 
See you then x''
It's a great and big appartment so you can take Carol with you to if u want See you then x''-Katys perspektiv-
- Katykatykatykatykaty, skriker Mariah och kommer springandes fram till mig.
- Yes, what?
- Alisha just texted me, she'll come to us this weekend and hang with us. I told her she can live in our appartment while she's here. Oh my lord.. Im so exited, sa Mariah upphetsat.
- That's great, sa jag och klappade henne på axeln.
Jag satt inne på matten. Det var fem minuter kvar av lektionen och minutrarna kändes som timmar. Jag hängde inte med på genom gångången för fem öre. Jag väcktes hur min lilla värld av att en papperlapp kastats i min nacke och sedan åkte ner i min tröja. Jag drog ut tröjan lite och den lilla ihopvecklade papperslappen ramlade ner på golvet.
Jag böjde mig ner efter lappen. Jag tog upp den och vecklade ut den.
''Where do you wanna eat lunch? /Liam and Louis xx'' så stod det på lappen.
Men Louis? Vem är det då? Jag kollade på Liam och vem han satt bredvid honom.
Det satt en kille med ganska tighta röda chinos som hade en kraftig uppvikning. Han hade en vit t-shirt med svarta ränder från bröstkorgen och neråt. Hans hår hade lugg som var slängig. Resten av håret var ganska
ruffsigt, men på ett snyggt och fixat sätt. Jag kollade återigen på Liam, han log mot mig. Jag besvarade hans leende med ett osäkert leende.
Precis när jag skulle svara så ringde det ut. Jag gick fort fram till Mariah och började småprata med henne.
- Oh my.. Who is that? So hot, sa Mariah och pekade mot killen jag trodde var Louis.
- I think it's him and Liam that wanna eat lunch with us.
Mariahs ögon lös upp och hon drog på sig ett stort leende.
Jag kollade mot Liam och Louis, dom gick emot oss. Jag harklade mig och fixade till luggen.
- Are you ready to go? sa Liam.
- Yes, but where are we going? sa Mariah.
- Just let it be a surprise, sa Liam och log.
-Liams perspektiv-
Jag och Louis gick bredvid Katy och Mariah. Dom hade ingen aning om vart vi skulle.
Vi skulle skolka från dom två sista lektionerna och äta hemma och Louis och hitta på något annat.
Dom klagade varannan minut på att det var långt att gå.
Det var så uppenbart hur mycket Mariah kollade in Louis. Hon skrattade åt allt han sa.
Jag kände mig lite sur på det, hon var ju min. Men, ska man se det positivt så fanns det ju en till snygg tjej.
Hon var lika snygg som Mariah, om inte snyggare. Men grejen är att hon vågar inte bjuda på sig själv.
Hon håller sig mest i skymundan. Hade hon inte varit så blyg och släppt loss lite mer från början.
Jaja, blygheten kanske släpper hädanefter.
- Please, tell me where we are going? sa Mariah gnälligt.
- You'll se, sa Louis och knuffade henne med höften och skrattade.
Hennes kinder fick en svag röd färg.
Vi var framme vid Louis villa. Han bodde med sin farbror för båda hans föräldrar dog för ett år sedan i en tragisk bilolycka. Hans småsyskon togs ifrån honom och åkte till fosterfamiljer.
- So, here it is. My house, sa Louis nöjt och pekade upp mot sitt hus.
- Wow. That's a really nice house, but why are we here? sa Mariah.
- So basiacly, the plan is like this. You girls, me and Liam will like take a rest from the school today and eat here and after do something funny, förklarade Louis.
- Sounds fun, sa Katy och Mariah nickade instämmande.
Louis knappade in koden till dom enorma grindarna på hans tomt.
Grindarna öppnades sakta. Vi gick genom tomten och in i huset. Jag har varit här otroligt många gånger. Jag och Louis brukade vara här och leka coola innan hans föräldrar dött.
När man kollade rakt fram när man kom in genom ytterdörren så kunde man se genom dom enorma fönstren poolen utanför.
Katy och Mariahs ögon var stora som golfbollar och hakan var nere i golvet.
Meet me halfway. Kapitel 4
2012-08-10 @ 19:42:09
Tidigare:
Vi satte oss ner i en varsin stol. Så hon kunde alltså gå och leta efter någon i korridoren, men inte hjälpa oss till klassrummet, hon var lite skum. Jag satt och tänkte på alla nyfikna ansikten när dom ser oss i klassen.
Dörren slogs upp och rektorn och en kille som antagligen går i våran klass kom in igenom dörren.
Han hade en vältränad kropp. Håret kortklippt men ändå lite ruffsigt uppåt. Han var brunett. Han par ett par jeans och en mörkblå skjorta, han såg bra ut faktist.
- Hi, im Liam, sa han och sträckte fram sin hand mot oss.
-Mariahs perspektiv-
- Im Mariah, sa jag och sträckte fram min hand och tog tag i hans hand och skakade den.
Han log lite. Han hade fina bruna ögon.
- So, shall I show you the classroom? sa han efter en lång pinsam tystnad.
- Uhm.. Yes, ofcourse, sa jag och harklade mig.
På vägen till klassrummet så kallpratade vi hela vägen. Han var trevlig. Men han var absolut inte min typ. Jag gillar killar som det händer saker med. Han verkade mer vara den lugna och mer trevliga killen. Inte vad jag vill ha. Men Katy däremot, hon skulle nog kunna tänka sig en sådan kille.
- So, here it is, sa han och pekade in i ett grått och tråkigt rum.
- Oh, thank you so much, sa Katy.
- So, do you girls know anyone here? sa han nyfiket medans han lutade sig mot väggen med händerna i fickorna.
- No, we just moved here from Ireland, so we don't know anyone, sa Katy fort.
- Is it true? One of my best friends, Niall, moved from Ireland a couple of years ago, haha, but anyway, you don't know anyone here so I thought that you maybe can eat lunch with me and Louis? One more of my friends, sa han samtidigt som han knep sina händer mot fickorna.
- Yes, why not? sa jag.
- Good, sa han och gick iväg med ett leende.
Jag såg hur Katy kollade efter honom. Det plingade till i min mobil. Jag tog upp den ur backfickan.
From: Alisha Marion
''Hiiiii Marh, you don't know how missed you and Katy is here in Mullingar, sure.. It's just a day since you leaved us, but anyway.. It's SO empty here now. Miss you so much. But, the thing is, that I asked mom if I can come over on a weekend or something to you. And she said like why not. What about this weekend? ;) xx
Alisha var min och Katys allra bästa vän hemma i Mullingar, vi tre var med varandra jämt. Det måste vara tomt där för henne.
To: Alisha Marion
''Aliiiiiiiishaaaaaaa! Hi! Oh, I miss you sosososo much.. Yeah, come over this weekend :) It's a great and big appartment so you can take Carol with you to if u want :P See you then x''
Gud va kul att hon ska komma, som jag saknar henne. Vi var lixom med varanda varje dag. Sen måste vi bara lämna henne. Det kändes verkligen inte rätt..
__________________________________________________________________________________________
Okej, så supermegaotroligt kort kapitel, men jag ska iväg nu.. Kanske uppdaterar ikväll :)
Meet me halfway. Kapitel 3
2012-08-09 @ 23:03:13
Tidigare:
Jag gick in i ett rum med en stor dubbelsäng med vitt täcke och en stor tv framför. Det var en artonårings drömrum helt enkelt.
- I'll take this room, skrek jag ut till Katy.
- Do that, I've already found out witch room im gonna sleep in.
Jag gick och kollade in hennes rum. Det var nästan exakt likadant som mitt.
- Let's sleep, we can buy breakfast tomorrow morning. Goodnight, sa jag och slängde mig i min säng.
Jag orkade inte rota igenom alla väskor efter något att sova i, så jag tog av mig byxorna och sov i t-shirten jag hade på planet.
-Katys perspektiv-
Jag vaknade av att Mariah väckte mig försiktigt.
- Katy, the clock is ten o'clock, you should get up now.
- What? We began with our new class an hour ago! How awkward isn't it to be so much late the first day? sa jag frustrerat.
- It's okey, our first lesson isn't until twelwe o'clock, cause our teacher, Ms.Hampton, is sick so it's no first lesson.
Jag pustade ut. Jag satte mig upp i sängen, jag är i min nya lägenhet, i London. Jag gick fram till min väska, plockade fram dagens kläder och slängde mig in i en dusch.
När jag kom ut ur duschen så satte jag upp en handduk i håret och virade en handduk runt kroppen. Jag torkade mig riktigt och sen så satte jag på mig mina kläder. Ett par tighta, riktigt tighta, beiga chinos med lätt uppvikning och en jeansskjorta, ganska tight den också. Kläderna framhävde mina kurvor, det var ju viktigt att visa upp mig för killarna första dagen. Jag satte i plattången och sen fönade jag håret. När håret var torrt så hade jag på mig mascara och lite solpuder. Jag kammade till håret i en perfekt bena och plattade igenom det noga. Min långa bruna hår hängde nerför ryggen. Jag sprayade håret och puffade upp det lite.
Innan jag gick ut till Mariah i köket grimarserade jag lite framför spegeln.
Jag kom ut i köket till Mariah, det luktade nybakat.
- Have you baked? sa jag förvånat.
- Don't be silly, why would I? I just bought some fresh bread, sa hon glatt.
Hon hade gjort sig iordning redan. Hennes bruna hår var uppsatt i en hästsvans, hon hade sidohåret hängandes.
Hon bar ett par svarta väldigt väldigt tighta jeans, en svart långärmad tröja och över det en jeansskjorta med avklippta ärmar.
- Wow, someone is going to High School to get boys, sa jag fånigt.
- Well, it seems like im not the only one that's going for it, sa hon och gav mig ett irriterande leende.
Vi bodde nära vårat High School, så vi tog en promenad dit.
När vi kom in i skolan vimlade det av folk. Jag kollade mig runt efter någon som skulle kunna se ut som en rektor. Hon skulle nämligen skriva in oss på skolan nu. En gammal tant kom emot mig och Mariah.
- Are you Katy and Mariah? sa hon.
- Yes, we are, sa Mariah svagt.
- Oh, hello, im principal for this school, and im gonna write you both in now. And by the way, im Mrs.Branigan, but you can call me Mary, sa hon och log.
-Mariahs perspektiv-
Vi gick lydigt efter rektorn in till hennes kontor. När vi var framme vid vad som verkar vara hennes kontor letade hon på ett par nycklar. När hon hittade dom låste hon upp dörren och gick in på kontoret. Tveksamt följde vi med in.
- You can close the door, sa hon medans hon kollade igenom några papper.
- Okey, sa Katy och stängde.
- It looks like you just have to sign this, sa hon och ströckte fram två papper och två pennor.
Vi skrev under papprerna som undertäcknade att vi var en del av skolan.
- So, you can go to your class now, sa hon och log..
- We kind of, we don't find there, sa jag.
- And im so buisse right now, so I can't show you to it. I will check in the corridor if there is anyone in your class out there that can show you, you can sit down while im doing that.
Vi satte oss ner i en varsin stol. Så hon kunde alltså gå och leta efter någon i korridoren, men inte hjälpa oss till klassrummet, hon var lite skum. Jag satt och tänkte på alla nyfikna ansikten när dom ser oss i klassen.
Dörren slogs upp och rektorn och en kille som antagligen går i våran klass kom in igenom dörren.
Han hade en vältränad kropp. Håret kortklippt men ändå lite ruffsigt uppåt. Han var brunett. Han par ett par jeans och en mörkblå skjorta, han såg bra ut faktist.
- Hi, im Liam, sa han och sträckte fram sin hand mot oss.
:___________________________________________________________________________________________
Okej, fem kommenarer för nästa.. Om man kollar på statistiken borde ni klara det :)
Meet me halfway. Kapitel 2
2012-08-08 @ 23:42:32
Tidigare:
Jag hade somnat till lite men vaknade av att bilen stannade. Vi var framme.
Vi gick in och checkade in våra väskor och satte oss på några stolar i väntan på att kunna stiga på planet.
- Can you take care of yourselfes from now? sa pappa.
- Yes, it's fine. Go home and get some sleep! sa jag.
Jag ställde mig upp och gav pappa en lång kram. Jag ville aldrig släppa taget om honom. Men blev så illa tvungen när han gick.
Jag satte mig brevid Katy på en stol.
- It's you and me now, sa hon.
- Yes. It is.
-Katys perspektiv-
Nu var jag och Mariah ensamma, utan föräldrar, utan syskon, utan uppsikt av någon.
Jag satt och tänkte på hur jag skulle möblera i min och Mariahs lägenhet medans vi fortfarande väntade på planet.
Det här hade jag drömt om sedan jag var femton år. Jag och min bästa kompis, dela lägenhet i London.
Jag satt och drömde mig bort, allt det roliga vi skulle ha i London.
- Katy, the plane is here, we gotta go on it now, hörde jag en svag röst bredvid mig, det var såklart Mariah.
- Yesyes, sa jag och rullade ihop mina hörlurar och la dom i fickan.
Vi gick in i gången som ledde till planet. Med förväntan så gick jag genom den gången.
När vi kom in på planet så letade vi rätt på våra platser. n
När vi hittade dom så satte Mariah sig längst in och jag på mittenstolen. Men det var ingen som satt på den tomma stolen till vänster om mig så där la jag upp fötterna.
I början av resan satt vi och pratade och skrattade över allt det roliga vi haft i Irland.
- Gosh.. Im so tired, im gonna try to sleep a bit, or.. We are in London about twenty minutes so it's maybe no idea, sa jag.
- Haha, probably not, sa hon och tittade upp ur hennes tidning i en sekund.
Vi landade i Irland med en duns. Jag hann visst somna på dom tjugo minutrarna.
Jag slog sakta upp ögonen. Planet började redan tömmas på folk som i panik tog fram sina väskor och packade ihop allt vad de nu ställt till med.
Jag och Mariah däremot tog det väldigt lugnt.
Jag vet inte varför, men när jag stog där och se alla som stressade så fick jag lite småpanik över att jag skulle hå sista året i High School med några främlingar. Jag och Mariah måste alltså hitta helt nya vänner.
Jag släppte snabbt den tanken och tog fram mitt handbagage.
Jag och Mariah gick i lugn takt sist ut ur planet. Vi gick in på flygplatsen till rullbandet där väskorna kom.
Gud måste ha vakat över oss för vi hade sån tur, alla våra väskor kom på samma gång.
Vi tog våra väskor och gick ut till själva ''flygplatsen'' och letade efter en kille som skulle ha en skylt.
- There he is, sa jag snabbt och pekade mot en kille som bar en skylt där det stod ''Mariah James & Katy Sanders, London''. Vi gick fram till honom och hälsade. Han hjälpte oss med våra väskor ut till taxin vi skulle åka.
-Mariahs perspektiv-
Jag och Katy hoppade in i den kvava taxin. Det hade antagligen regnat här för marken var blöt och luften var fuktig. Chauffören började köra oss mot våran lägenhet.
- It's not so long, it's like ten minutes to your home from here, sa han när vi passerade någon slags park.
Vi nickade och log mot honom.
Han hade rätt, det var ganska precis tio minuter från där vi var.
Vi betalade honom och gav honom lite dricks för hans vänlighet sen hoppade vi ut ur taxin och tog våra väskor.
Han körde iväg och jag och Katy vände oss om och kollade emot den enorma byggnaden vi skulle bo i.
Vi öppnade portarna in till lägenheterna. Man kände direkt att det var värt pengarna, redan i lobbyn så luktade det fräsht. Våran lägen het låg på våning fem. Vi klev in i den enorma hissen och tröck upp oss mot våning fem.
När vi kom upp så började vi leta oss fram mot våran dörr. Det skulle stå 602 på dörren.
Längst in bland alla dörrar hittade vi vårat lägenhetsnummer.
Jag såg hur Katy började rota i sin handväska efter våran nyckel. Hon fiskade upp nyckeln ur fickan och låste upp dörren. Med förväntande blickar öppnade vi sakta dörren. När vi kom in så fick vi en shock.
Det var hur lyxig lägenhet som helst. Allt var typ svart, vitt och silvrigt och riktigt flott.
- And I wanted to fix in our appartment, I think we have everything we need, sa Katy.
- Yeah, it looks like that! sa jag förvånat och glatt.
Det var sant, vi hade allt. Stor platt tv, en stor mjuk soffa och soffbord. Köksmöbler, sovrumsmöbler. Ja vi behövde inte köpa möbler.
Jag gick in i ett rum med en stor dubbelsäng med vitt täcke och en stor tv framför. Det var en artonårings drömrum helt enkelt.
- I'll take this room, skrek jag ut till Katy.
- Do that, I've already found out witch room im gonna sleep in.
Jag gick och kollade in hennes rum. Det var nästan exakt likadant som mitt.
- Let's sleep, we can buy breakfast tomorrow morning. Goodnight, sa jag och slängde mig i min säng.
Jag orkade inte rota igenom alla väskor efter något att sova i, så jag tog av mig byxorna och sov i t-shirten jag hade på planet.
Meet me halfway. Kapitel 1
2012-08-07 @ 23:18:48
-Katys perspektiv-
Äntligen, imorgon är min 18-årsdag och jag och Mariah ska flytta ifrån Irland, Mullingar in till England, London.
Vi har bestämt oss för att flytta dit för vi båda är så trötta och less på Irland.
Jag sitter på min säng och packar i lite i min största resväska när min mobil ringer.
- Hello? svarade jag.
- Hi, it's Mariah. How's the packing? Are you done with it? I am!
- No, not jet. I have more stuffs to pack, sa jag stressat medans jag packade i kläder.
- Okey, but come over to me when your done, sa hon och la snabbt på.
Jag skulle sova hemma hos henne för att vi skulle få skjuts av hennes pappa inatt till flygplatsen.
Mamma kom in i mitt rum. Hon sa ingenting, hon bara satte sig ner brevid mig i sängen och hjälpte mig packa i det sista jag behövde ha med mig.
- You are so old, it feels like it was yesterday I was holding you like a baby. We will miss you here at home, sa hon plötsligt. Jag kände hur jag fick en klump i magen och gråten satt verkligen i halsen.
- Im gonna miss you guys to. You have to visit me in London soon! sa jag med en lite gladare röst än mamma.
Hon nickade och drog på ett låtsas leende på läpparna som var hur enkelt som helst att genomskåda.
- So, I think everything is packed and done now. Suddenly! sa jag med en lättad röst.
Jag bar ut alla mina väskor i hallen, jag tror det är sex/sju stycken väskor.
Pappa skulle skjutsa hem mig till Mariah. Jag tog på mig mina låga slitna converse och en jeansjacka.
Alla i familjen kom ut för att säga hejdå. Jag började med min bror Edward, han var ett år yngre en mig. Jag gick fram och gav han en lång och kärleksfull kram. Han fick tårar i ögonen, det fick jag med. Sedan var det dags för min syster Clara, hon var tjugo år. Samma sak där, hon gav mig en lång och hård kram, men till skillnad från Edward så strömmade hennes tårar nerför hennes kinder. Då kunde inte jag heller hålla tillbaka tårarna mer.
Sen mamma, som hade gråtit hela veckan för att jag skulle flytta, hon var nog lugnast av alla.
Hon kom fram och kramade mig. Såklart hon grät, men hon hade ändå ett lugn som ingen av dom andra hade.
- Take care of you, sa hon medans hon torkade bort tårarna från ansiktet.
- I will, sa jag.
Det är så otroligt jobbigt att ta farväl av folk, särskilt när det gäller ens familj så jag gick ut genom dörren och satte mig i pappas bil.
Inte långt efter så kom pappa med. Han startade bilen och satte på radion. Vi pratade om gamla minnen i bilen.
När vi väl var framme så klev jag och pappa ut ur bilen.
Han hjälpte mig med väskorna ut ur bilen. Mariahs ytterdörr slog upp. Hon kom springandes emot mig.
- Oh my God, I can't believe we'll leaving tonight. Im so exited, sa hon upphetsat och glatt.
- Haha, not me either, it will be so fun.
Mariah lät mig ta farväl av min pappa ifred så hon bar in mina väskor. Pappa kollade länge på mig.
Han kom fram och kramade mig. Men kramen varade i några sekunder.
- Have fun in London, but remember that you always belongs to Mullingar, sa han.
- I promise.
Han hoppade in i bilen och körde snabbt iväg. När jag inte kunde se hans bil längre brast jag ut i gråt.
-Mariahs perspektiv-
Jag kollade ut på parkeringen, Katys pappa hade åkt. Men hon stod fortfarande kvar och torkade sina tårar.
Jag gick in i mitt rum och kollade mig omkring. Det var så tomt på något sätt. Alla möbler var kvar men inte mina grejer. Det var ett helt annat rum nu.
Medans jag stod och kollade på mitt rum så kom Katy in.
- We should really get some sleep, we'll go to the airport about three hours, sa hon.
Jag kollade på klockan. Den var nio. Vårat plan gick från flygplatsen tre inatt.
- Yes we should.
Vi gick och la oss skarfötters i min säng. Så många gånger vi har sovit så här i min säng. Det här var sista gången.
- Goodnight Mariah, sa Katy.
- Nightnight.
Tio minuter senare kollade jag på Katy, hon sov som en stock. Jag somnade inte långt efter jag heller.
- Honey, it's time to wake up, jag slog sakta upp ögonen. Det var min mamma som stod och knuffade på mig lite lätt. Jag kollade på klockan, den var tio över tolv, vi hade försovit oss tio minuter. Snabbt väckte jag Katy.
Jag letade rätt på kläderna jag inte hade packat ner som jag skulle ha på planet.
Ett par Hollister mjukisar, och en tight Fred Perry t-shirt. Jag satte upp håret i en fläta som jag lät ligga över axeln och drog några drag med mammas mascara eftersom min var nerpackad.
Jag hade inga syskon, jag bodde ensam med mamma och pappa. Det var skönt nu för då hade jag inte så många jag behövde säga hejdå till.
Vi stod i hallen redo att åka. Mamma kom och kramade mig, hon grät och sa att jag skulle ta hand om mig och allt sånt mammasnack.
Jag och Katy satte oss i bilen. Pappa satt redan i bilen och väntade på oss.
- So, are you girls ready to go? sa pappa.
- Yes, sa både jag och Katy.
Resan till flygplatsen gick på lite mer än en timme. Jag satte i mina hörlurar och lutade mig mot fönstret och gled in i mina drömmar om hur kul vi kommer ha det i London.
Jag hade somnat till lite men vaknade av att bilen stannade. Vi var framme.
Vi gick in och checkade in våra väskor och satte oss på några stolar i väntan på att kunna stiga på planet.
- Can you take care of yourselfes from now? sa pappa.
- Yes, it's fine. Go home and get some sleep! sa jag.
Jag ställde mig upp och gav pappa en lång kram. Jag ville aldrig släppa taget om honom. Men blev så illa tvungen när han gick.
Jag satte mig brevid Katy på en stol.
- It's you and me now, sa hon.
- Yes. It is.
____________________________________________________________________________________________
Okej första kapitlet, what do u think?
Välkommen till min nya blogg!
2012-08-05 @ 16:25:07
Mitt första inlägg.
